Jag fick ett par kort på Phille från Tina Lejonsson från utställningen i Malmö.
Det emottages tacksamt, kul att få på sin egen hund, och inte bara jag som
fotar andras hundar jämt, utan att det finns folk som tänker på att ge tillbaka ♥



En härlig bild på min fina pojk ♥



Och en när herr domare klämmer igenom honom, man ser hans fina längd :o)

På utställningen så köpte jag ett par nya boots till Phille, dom är verkligen superbra att
ha på utställningsdagen, ofta är det blött i gräset, och så är det gärna grus o skitigt, men
det gör inget för en annan, man kommer till utställningen med vita fina tassar, man slipper
hålla på och joxa med potatismjöl för att få det rent.



Visst är dom coola? :o))
För mig är det viktigt att komma till en utställning med en hund som är hel, ren och utan tovor,
som man har tränat hemma att gå i utställningskoppel, och att stå på kommando, att man kan
flytta tassarna fram o tillbaka, tycker det är många som inte tänker på det.
Man skulle väl inte komma till en lydnadstävling med en hund som inte kan momenten? även
om det faktiskt är många som gör det med, dom tar det som en träning, hur många gånger
har man inte hör att min hund inte ligger på platsen? utan man tar det som en träning, och förstör
för många andra......

Och dom är jättebra om hunden skadar tassen, och det ska hållas torrt, hur lätt är det?


Nej, nu måste det bli sängen, ska upp tidigt och åka och byta däck på bilen, nu är våren här
på riktigt :o))

        // Pernilla o Beardispojkarna.

I söndags var vi på Malmö Internationella hundutställning.
Spännande att se hur det skulle gå för den lilla blå på sin första utställning
som "vuxen"
Liz var jättesnäll och visade honom åt mig då min rygg fortfarande krånglar,
jag hade ett elände att bara bada och borsta honom innan.

Och jag är jättenöjd med min lilla blå, han kom tvåa i klassen och excellent ♥



Phille o Liz.



Dom två igen och herr domare.



Min lille plutt, som är så himla lätt att ha med sig bort, uppför sig så väluppfostrat och ingen
människa kan tro på att han hittar på så mycket bus här hemma.



Tusen tack Ulrika för bilderna ♥


Nu får vi se när nästa utställning blir, ska sätta mig och titta runt på utställningar o domare.

Ha det gott önskar Pernilla & Beardispojkarna.

Dags för en liten uppdatering, det är dåligt med det nu, men med min rygg och värk i händerna
är det jobbigt att spendera för mycket tid vid datorn, men nu ska jag göra ett försök.
I helgen fick vi besök av Anna och Philles flickvän Majzan, ohhh vilken glad kille jag hade här
hemma då, han har saknat henne massor då hon har haft fullt upp med att bli vuxen tjej ;o))



Så här söt är man när man berättar för honom att Majzan kommer på besök ♥



Lilla herrn åkte i badkaret innan hon kom, då han tagit ett bad i min stora cementurna
jag har på tomten till blommor, den var fylld med vatten och jord, en härlig blandning
för beardispälsar ;o))



Här är han lite skitig igen efter bus, men jag tyckte han såg så himla trevlig ut i typen på
den här bilden, och man ser vad lång o fin han är, mitt lilla♥

På kvällen var det taco's och melodifestivalen, och på söndagen åkte vi bort till Inger för
att titta på hennes valpar, så himla söta o fina är dom.











Pulin Ester leker med sina små "syskonbarn"


Ha det så gott allihopa, nu är det dags att gå och knåpa ihop nån maträtt, får se vad
huset bjuder på.

              Pernilla & Beardispojkarna

Igår kom svaret på Philles höftledsröntgen, finns inget värre att vänta på, men
det var väl värt det. Det stålande resultatet blev A :o)



Phille, här med sin uppfödare Kerstin, samma dag som jag hämtade honom ♥

Så nu blir det att leta efter lite utställningar åt honom, och försöka få honom att
sluta hoppa över staketet, den lilla rymmaren.


Ha det gott önskar Pernilla & Beardispojkarna.

Dags för lilla blå att fylla 1 år, stort grattis Phille, hoppas du blev nöjd med presenten.



En struts, eller vad det nu ska föreställa för fågel, tror i och för sig att lilleman skiter i vilket,
bara den låter, och går att slänga med.



Phille bus på språng ♥



Ha det gott önskar Pernilla & Busbeardisarna.

Då kom äntligen vintern till Lidhult med, en och en halv decimeter med snö
och lite kyla, alldeles perfekt tycker jag.
Vad min kropp tycker, tänker jag inte ens fråga den om, utan är det vinter
så ska det banne mig vara det med.

Lilla blå växer o frodas, riktigt tjusig börjar han att bli. ♥



Nästa vecka fyller han ett år, helt sjukt vad tiden går fort, inte länge sen man hämtade
hem den lilla terroristen, och nu är det snart dags för röntgen och nån utställning ska
vi väl klämma in, även om han inte är färdig på långa vägar.



Jag var hem till Inger och hjälpte henne att fota till årskrönikan, fick ett par galna bilder
på Valle, Ingers systers hund, vilken stolle.



Har ni sett en galnare beardis? och då menar jag inte den nere i högra hörnet ;o))

Annars har det inte hänt så mycket, inte vad jag kommer ihåg i vart fall.....
Förutom att Philles bägge flickvänner har blivit stora tjejer, så det blir inget busa av
på tre veckor, stackars lilla Phille, då får han väl terra brorsorna här hemma istället,
till deras stora glädje (not) ;o))



Rebus på språng i snön, min fina pojk ♥ , ok då, förutom det där snuskiga skägget ;o)



Lilla blå ser ut som en rund boll :o)



Belgiska huliganer på G, Teddy o Keno ♥



Tack och lov har jag inte sett någon hälta på galningen, men vi ska till Sophie på torsdag
för en koll, lika bra att ta det säkra före det osäkra.



Världens gladaste kille, den bruna teddybjörnen.



Hmm, nog lipar han åt mig ett par gånger om dan, oftast när han inte får som han vill.



Men oftast är han bara väldigt, väldigt söt ♥


Ha det gott, snöiga hälsningar från Pernilla & Beardispojkarna.

Idag blir världens bästa Kotte hela 10 år, tycker inte det var länge sen jag
hämtade hem den sammetsögde beardispojken ♥
Och vilken kille han är, en ren fröjd att äga och ha, 100% genomärlig.




Ett kort på Kotten när han gör det han gillar allra bäst, förutom katter ;o))
Att bada :o)

Grattis Kotten, ska gå över till pappa och hämta dom specialgjorda hundköttbullarna
nu, det absolut godaste du vet.

      Pernilla & Beardieboys

Nu är det äntligen officiellt, jag har vetat det ett tag, men nu är det klart.

2011-års lydnadsbeardis är Toppens Jaspis, med sin förare Marianne Stålnacke.



Hur glad och mallig kan man vara på en skala som farmor? :o)))
Inte nog med att jag älskar den hunden, hans ägare är ganska trevlig hon med ;o))



Det är verkligen jätteroligt att ni hamnade etta, det finns några riktigt bra tävlingsekipage
bakom, som var och flåsade lite i nacken, men som inte räckte helt fram.


Stora kramar från pappa Teddy & farmor Pernilla ♥

Jag skulle som vanligt ha uppdaterat för länge sen, men vet inte vad det
är frågan, är så galet trött hela tiden, orkar ingenting.....
Men jag ska börja med att jag var till en ny veterinär i Älmhult, Sophie
rekommenderade honom då han ska vara jätteduktig på korsbandsskador.
Jag var sjukt nervös innan jag skulle dit, målade som vanligt upp värsta
scenariot, (nån som är förvånad? ) ;o))

Men för att göra en lång historia kort, så var det inte korsbandet, utan vet
gissade på att han måste ha slagit omkull, och landat på höger sida, med
en svullnad och en muskelskada som följd.

Men med lite vila, (tror ni ja) och fortsatt behandling hos Sophie, så ska han
bli fit for fight, tills nästa gång han lyckas hitta på nåt.

Han har redan lyckats få mig att nästan få en hjärtinfarkt.
Jag var tvungen att ge den lilla skitgrisen ett bad, och när han var handdukstorkad
så släppte jag ut honom från badrummet, han får självklart ett fnattspel och börjar
tokspringa, gör ett jämfotahopp upp på vardagsrumsbordet, halkar omkull, åker
längs med bordet och landar på rygg mellan soffan och bordet, är det konstigt att
den hunden blir skadad???
Jag skämtade lite när jag hämtade hem Phille, att jag skulle stoppa honom i en stor
glasbur, och nu så här i efterhand, så var det nog ingen dum ide ;o))









Ha det gott allihopa, // Pernilla & Beardispojkarna.

Gott nytt år o god fortsättning på er allihopa, jag har inte haft någon
lust att uppdatera bloggen på länge nu.
Det är jobbigt att sitta o skriva när huvudet blixtrar o nacken värker.
Och när jag haft lust, så har inte tiden räckt till, men nu så....

Men mitt nya år kunde ju ha börjat på ett bättre sätt, min lilla olyckskorp
har gjort sig illa.
Pojkarna o jag var och hälsade på hos Inger och tjejerna, vi gick en promenad
och gick sen in för att dricka en kopp kaffe.
När Inger reste på sig för att titta ut genom fönstret, för att se vad dom pysslade
med, så ropar hon till mig att Phille går på tre ben.
Med hjärtat i halsgropen springer jag ut för att se vad som står på, och mycket riktigt,
han vill inte sätta ner höger bakben.

Jag packade in pojkarna i bilen, och satt o velade om jag skulle ringa veterinären,
eller min fysioterapeut Sophie.
Men jag vet hur duktig Sophie är, och tycker hon att jag ska åka till vet efter att
hon kollat honom, så säger hon till.

Jag får tag på henne, och självklart är det ju fredag, men hon hörde nog den
desperata hysteriska rösten, och insåg att det var nog bäst att vi fick komma,
annars hade jag terroriserat henne hela helgen ;o))

Sagt o gjort, jag fick en tid på kvällen och åkte dit.
Hon gick igenom Phille, och kom fram till att hans korsband i höger bak knä
inte mådde så bra. hon behandlade honom, men tyckte jag skulle åka till en vet
hon visste, som är expert på sådana skador.
Så jag ringde och fick en tid på tisdag eftermiddag, känns jätteskönt att få honom
röntgad, och veta exakt hur jag ska göra.

Jag fick stränga förhållningsorder av Sophie, att endast koppelpromenader, inget
lek o bus, så ni kan ju gissa hur roligt jag har det här hemma just nu....
en uttråkad Phille, är ingen rolig Phille, så det känns som att gå om kring med
en dynamitgubbe med kort stubin, och hans jämfotahopp är ju jättelätta att
stoppa, eller hur? ......
Så ni får hålla tummarna åt mig, att det ser bättre ut än vad jag tror att det är :o((



Min fina, fina pojk ♥


Ha det gott önskar Pernilla & Beardispojkarna.

Då var det dags för julafton igen, klapparna är inslagna, och maten inhandlad.
Det här blir ju Philles första julafton, så vi får se vad han säger om att öppna
paket, det borde ju inte bli några problem med tanke på alla hans hyss o ideer,
det borde ju gå som en dans.
Jag skulle ta lite julkort var det tänk, och det passade ju bra med all snö som hade
kommit, och tur var ju det, för nu har det regnat bort igen.



Vi började med att ta ett med tomteluvan på, det gick bra isådär tio sekunder...



Sen lyckades han ta av den, och började rysta...



Försök ta denna om du kan.....



- Vaddå? - det är väl inget fel på mitt beteende....





Wohoo.... man får paket på julafton av tomten, vem nu det är...



Det är hårt att vara liten och vänta på tomten ;o))


Ha en riktigt skön och god jul på er, och glöm inte era fyrbenta ♥

           Pernilla & jultomtebeardisarna.

Nyss inkommen från en blötsnöig, stormig morgonrunda. Men jag kunde inte
låta bli att gå och le i skogen, då det är så roligt att ha en stor flock.
Att titta på deras minspel, uträkningar, samarbete, och hur dom drar igång, och
smittar varandra.

Teddy och Rebus tjafsade om en pinne i skogen, för som alla vet så finns det ju
endast en, eller hur??........
Så det slutade med att dom stog och blängde på varandra, pinnen låg på backen,
var på den lilla blåa vesslan smiter fram och tar den, sticker med en jäkla fart, och
dom två blängskallarna, inser plötsligt vad som skett, och helt plötsligt är man inte
sura på varandra längre, utan man samarbetar för att försöka få tag på lilla blå, och
ta tillbaka just den där enda pinnen som finns i skogen ;o))

Vad har hänt annars sen sist?, jo just det, i tisdags åkte Jag, Liz, och Tina.J ner till
Frank o James på kennel Glenspey för att titta på deras valpar, underbart söta och
fina små charmtroll, även om dom inte visste att jag är håröm.....



Hur söt är inte den här gobiten?, tur dom var sålda allihopa, och att det är fullt hemma
hos mig, annars hade det lätt blivit en till ;o)

Snön har också kommit till lidhult, och hunnit ge sig av.



Det var ju Philles första snö, och vad jag skrattade åt honom. Han rusade ut på
morgonen med samma energi han brukar, kom ett par meter ut på gräsmattan,
och tvärnitade, stog bara och tittade ner på backen, och började provsmaka...
Han trodde nog att han dött och kommit till himlen, mat över heeeeela marken ;o)



Han fick också pröva på hur det är att vara yngst i familjen, en liten snömulning av Teddy,
men det gjorde inget, lika glad som vanligt :o)
Man kunde ju tycka att en hund på snart tolv år, borde vara van vid snö, men den som
blev gladast, och tokigast var ju Bossman, jämfota hopp upp i luften för att fånga snöflingor
då är han inte gammal o trött inte, han som knappt kan hoppa in i bilen längre, utan man
ska lyfta in rumpen, hmm... jag börjar tro att han kör med mig, :o)
Men det gör jag så gärna åt min gamla pojk ♥


Ha en fortsatt skön helg på er, // Pernilla & Beardispojkarna

För några dagar sen hade vi ljuvligt väder i lidhult, alldeles stjärnklart och
kallt, som gjort för beardisar :o))



Härligt, eller hur?



Det uppskattades mycket av lidhultshuliganerna kan jag lova.



Min underbara Keno ♥



Den här skulle man nästan kunna göra ett julkort av, min lilla brownie.



Min lilla spellevink, det är han som får igång dom stora pojkarna, och sen backar han ett
steg och tittar på när dom får skäll av mig, en riktig uppviglare är det ♥



Rebus, som gör sitt bästa att försöka sätta den lilla på plats, det går sådär kan jag säga ;o)



Japp, ni ser rätt, inga hundar på kortet ;o))
Men jag tyckte det blev en så bra bild, med morgondimma, frost och två kompisar ♥

Men det härliga vädret kunde ju inte hålla i sig inte, nu är det som vanligt i lidhult, regn,
skitiga hundar, blöta hundar, och jordstampat golv.


Pernilla & Beardispojkarna.

Jag skulle ju ha uppdaterat bloggen igår, men jag hade sån värk i mina händer, och
sitta och skriva då går knappt, och inte värt det onda efteråt.

Men min lilla Phillekille blev nio månader igår, inte klokt vad tiden rinner iväg fort, jag
hinner inte med känner jag, han är ju min lilla pojk fortfarande ♥



Fast jag måste erkänna att han ser ganska vuxen ut på det här kortet, om han bara kunde
uppföra sig som det också ;o)
Men jag måste erkänna att det inte har varit några större skador på ett tag nu, kan ju bero
på att vädret har varit bra, så han kan vara utomhus på dagarna.
Keno har förbarmat sig över phille, och ställer upp och leker med honom, jag kan stå hur
länge som helst i fönstret och titta på dom två, vilka stollar jag har.

En annan rolig sak som har hänt är att jag skickade in ett kort till en fototävling.
Första pris var ett presentkort på 500 kronor i hennes djurbutik.
Och tror ni inte på sjutton att jag vann :o)) .. jag som aldrig vinner något :o)



Det var den här bilden som vann, jag tycker ju själv att den är underbar, och rätt motiv ;o)
Tusen tack till http://www.hundratioprocent.net/tävling!-3717555 för vinsten.

Ha det gott önskar Pernilla & Beardispojkarna.

Bättre sent än aldrig brukar det heta, men nu ska jag äntligen uppdatera igen.
I söndags var Phille och jag iväg på hallands kennelklubbs utställning för valpar
och veteraner i laholm.
Min härliga friska (enligt försäkringskassan) kropp hade bestämt sig för att jäklas
på riktigt, så jag tänkte inte åka, tråkigt när det var så nära för en gångs skull.
Men Inger skulle dit för att visa upp sin lilla Ester, och hundarna gick i samma ring
så hon kunde visa Phille åt mig.

Tyvärr fick jag ingen kamera med mig, då jag bestämde mig för att packa om allt
på söndagsmorgonen precis innan vi skulle åka, hur smart är man då??
Men Phille blev BIR, tack Inger för ett stålande jobb.
När det var dags att åka hem, släppte jag Phille lös en stund för att han skulle kunna
kissa lite, och han lyfte på benet för första gången, min lille pojk ♥
Kan ju ha med att göra att inga storebrorsor var med, och en massa söta tikvalpar
på utställningen som han flörtat med ;o)



Förra helgen var vi och hälsade på flickvännen Majzan och matte Anna, men Majzan
hade bara ögon för Teddy, vad är det igentligen med tjejer & äldre killar?




Tjejtjusaren Teddy, även om han själv föredrar lite äldre tikar :o)



Tokröj i skogen, Majzan på Teddy, och Phille undrandes vad flickvännen håller på med.



Hej vad det gick över stockar o sten....



Anna o Keno kramas lite, så typiskt Keno, det finns alltid tid för kramar ♥

Ha en skön helg önskar Pernilla & Beardispojkarna.

Idag har jag varit nere hos Liz på kennel Beardmarked's och träffat familjen Gomersson.
Det var verkligen delad glädje, orsaken var ju tragisk, då deras Ludde förolyckades förra veckan.
Men ändå en glädje att dom var nere för att hämta hem lilla David, eller Samo som han ska heta nu.
En underbar liten kille som gärna hade fått flytta hem till mig och pojkarna i lidhult ♥



Kan man bli mycket sötare? ♥



Lycka till med eran nya familjemedlem nu, jag är så glad för eran skull, och tusen tack för den
fina presenten, lite av den ska avnjutas till pannkakor imorgon :o))

Efter vårat besök hos Liz var det bara hem och hämta upp dom två gammelhundarna, och åka
till sjön, jag vet inte hur Mr blå bär sig åt, men han är konstant skitig.



Men ingen var gladare än Phille, vilken julafton att få åka och bada.



Bossman passade också på att leva lite rövare, men jag är ju inte förvånad ;o)



Rebus skägg mådde bra av en liten sjötvätt ;o)



En blöt Phille, är en lycklig Phille.....

    Ha en skön fortsatt helg. // Pernilla & Beardispojkarna.

Att äga hund har sina många sidor, både positiva och negativa.
Det positiva är ju denna glädje man får varje dag av sina hundar, en slick
på handen när man som mest behöver det, och denna enorma kärlek, som är
utan baktanke, bara villkorslös.

Jag kan inte tänka mig nåt negativt igentligen, men det skulle vara deras korta
livsläng gentemot oss människor, har man turen att få ha sina hundar 12-14 år
så är det bara att tacka, även om dom åren går fruktansvärt fort....

Det är alltid svårt att få säga farväl till sin bästa vän, men nånstans så tycker
jag att det är "lättare" med en hund som har fått vara med sin hela livsläng, den
har haft ett gott liv, fått åldras med dom krämpor som oftast kommer, bli gammal
och bli tröttare, stelare tills man en dag inser att nu går det inte längre.
Under ett par år har man hunnit ställa in sig på att denna fruktansvärda dagen kommer
att komma, men det hör ju livet till, livets gång.

Men jag har fruktansvärt svårt att acceptera när unga hundar inte får stanna kvar, vad
är meningen med det? många är mina goda vänners hundar som har fått lämna oss för
tidigt, mitt i deras karriär på lydnads eller utställningsbanan, eller som en älskad
familjemedlem.
Min Filur fick ju bli sju år, men skulle ju ha haft halva livet kvar, minst, jag ville ju ha
honom kvar för alltid.

Men så på ett ögonblick ändras hela ens liv, på ett ögonblick faller man ner i ett avgrundhål
och får börja att sakta kravla sig upp igen.....
Men det kommer nya tider, nya glädjeämnen även om det kommer att kännas tungt ibland.
En ny liten familjemedlem är verkligen ett sånt ämne, en ny kamrat att krama om och ta
hand om, och som upptar ens tankar.

För nog har vi plats i våra hjärtan, ju fler, dessto bättre brukar jag tycka. ♥



                                    R.I.P Ludde, du är saknad ♥

Ett stort grattis till Marianne Stålnacke och Toppens Jaspis för erat
Lp1, så bra jobbat och Teddy är så stolt över sin son.



    Pernilla & Beardispojkarna.

Då var vi hemma efter våran weekend tripp till Gotland.
Man kan gott säga att det blev en lyckosam resa för oss.....
Jag hade i och för sig bara med mig Phille som skulle ställas ut,
Men för Inger blev det verkligen en grand slam :o)



Utsikten från våret hus vi hyrde, synd man inte hade mer tid att njuta av det, för det är
ju så mycket roligare att tillbringa tiden på en utställningsplats en hel dag ;o)



Min lilla Phille-kille ♥
Jag måste säga att jag är väldigt imponerad av min pojk, han har tagit hela resan
med ro, båten var ju inga konstigheter heller, och ätit sin mat med god aptit, ingen
stressad kille det där inte :o)



Här tränar vi lite innan vi ska in i ringen, han gör allt för en godisbit ;o)



Här är vi i lördagens BIS final, tyvärr ingen placering men det var inte så konstigt, jag
räknade och det var uppemot 50 valpar i finalen.
Phille blev BIR valp bägge dagarna, och fick världens sötaste mjukisfår för det, inget
som hundarna kan leka med, det var alldeles för fint för det.

Jag hittade bara söndagens kritiklapp, domare var Nina Karlsdotter.

" Långsträckt huvud bra propotioner, bra ögon o öron. Utmärkt hals fin överlinje o mycket
bra svans. Välutvecklad kropp, lovande förbröst. Passande benstomme, välvinklad. Utmärkt
steg från sidan, trång bak. Korrekt huvudföring, riklig valppäls, välvisad"
Det får man väl vara nöjd med?

Jag gjorde ju sällskap med Inger till gotland, och hennes Sally blev BIR bägge dagarna, plus
att hennes egenuppfödda Valle blev bästa hane på lördagen med cert, resan hem för henne
gick väldigt lätt :o))



Ingers Valle.



Och Bir tiken Sally.

Ha en ny skön vecka allihopa, Pernilla & Beardispojkarna.

Oj då, nu har det gått så där lång tid igen, och ingen uppdatering.
Men jag kan lova att man har fullt upp hemma med en sex månaders valp.
Det gäller att ha ögon i nacken, och på sidorna för att hänga med i svängarna,
och se vad som stjäls, grävs, och bara vanligt bus.
Vi har haft besök av flickvännen Majzan, och som vanligt går det hett till ;o)



Men först börjas det med lite pussar och kramar ♥



För att sen gå över till lite "hetare" kärleksgnabb.



Hihi, vad ska man säga om den tjejens uttryck? ;o)



Men det fick bli lite allvar också, utställningsträning på schemat inför den kommande
utställningen i helgen, spännande att se hur han sköter sig, det kan gå hur som haver...



Finaste Soya har varit på agilitytävling, förvisso inoffeciell men vad gör det när man
kommer fyra bägge starterna, mycket lovande för framtiden vill jag lova.

Ännu fler Teddybarn har varit ute och tävlat, Toppens Granat och Toppens Topas, alias
Bangsi och Ludde har varit på rallylydnadstävling, bägge två blev godkända, och Bangsi
knep en fin fjärdeplats av 42 startande, jätteskoj att ni är så aktiva med era pojkar, vi
skickar ett stort grattis från Lidhult.
Men det är inte bara rally dom pysslar med, varje tisdag är dom och vallar också :o)



Ludde i vallningshagen.



Och så Bangsi.



En flitig vallare i kullen är Rubin, och jag har hört ryktas om att det är en tävling på gång.
Vi håller tummarna för er.



Jaspis är inte bara en hejjare på lydnad, agility står också på schemat, det finns ingen
ände på vad dessa härliga Teddybarn och ägare kan ♥

Vi återkommer efter helgen med lite bilder från gotland. // Pernilla & Beardispojkarna